Framtid Sápmi 1: Drömmen om den gröna industrin, del 1

Drömmen om den gröna industrin, del 1. Föreläsning av Arne Müller, frilansjournalist och författare, Umeå. Respondent: Rickard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet.

Plats: Kin i museum för samtidskonst och direktsänds även direkt via länk i Stockholm i Hägerstensåsens medborgarhus biograf.

Född i Ađevuopmi/Idivuoma och bosatt i Badje Sohppar/Övre Soppero har Britta Marakatt-Labba länge varit en av Sápmis intressantaste konstnärer. Med nål och tråd har hon skapat en myllrande berättelse om miljökamp och vardag, mytologi och drömmar utifrån ett samiskt perspektiv. Utställningen I stjärnornas fotspår: Britta Marakatt-Labbas broderade världar, hennes största retrospektiv hittills i Sverige och Sápmi, pågår 23 oktober–16 mars 2024. Läs mer om utställningenhär.

Markanvändning, råvaruutag och klimatförändingarnas effekt på rennäringen i Sápmi är centrala teman i konstnärens Britta Marakatt-Labbas motivvärld. Föreläsningsserien Framtid Sápmi är en del av I stjärnornas fotspår—Britta Marakatt-Labbas broderade världar på Kin museum för samtidskonst. Föreläsningsserien görs i samarbete med ABF.

Arne Müller kommer att föreläsa, samtala och debattera med ekonomer, representanter från rennäringen samt miljö- och klimatspecialister om riskerna och förhoppningarna med de stora industrisatsningarna; hur blir det med förväntningarna och hur grön är den gröna omställningen i slutändan?

Representanter från flera samebyar beskriver hur markanvändning och klimatförändringar tränger undan försörjnings- och livsvillkor och sist men inte minst: frågan om den allt djupare sprickan mellan gruvnäringen och ortsbefolkningen. Vem måste ge vika och vad lämnas kvar för närsamhällets bästa? Ödesfrågor som inte bara berör de norra delarna av landet, utan hela Sverige och långt utanför dess gränser.

Lördag 26 oktober kl 14:00

Om samtalet

Enorma industrisatsningar pågår i norra Sverige. Sammanlagt handlar det om investeringar på 1400 miljarder kronor i Norrbotten och Västerbotten. En beräkning visar att det behövs ytterligare 100 000 människor i de båda nordliga länen inom tio år för att fylla alla de nya jobben. Satsningarna har väckt förhoppningar, men det finns också risker och problem. Går det att bygga bostäder och utöka samhällsservice i samma takt som den snabba takt som de nya industrierna byggs? Hur stora ekonomiska risker tvingas de berörda kommunerna ta? Kommer hela regionen att få draghjälp av de industriprojekten eller finns det en risk för att de regionala klyftorna kommer att växa? Vilka får vara med och bestämma färdriktningen när mycket ska ske snabbt?

Arne Müller är journalist och författare bosatt i Umeå. Han har bland annat jobbat som redaktör för SVTs lokala nyheter i Västerbotten. 2013 debuterade han med boken "Smutsiga miljarder - den svenska gruvboomens baksida", som granskade miljöproblemen inom den svenska gruvbranschen. Sedan dess har Müller skrivit ytterligare sex böcker. Den senaste boken "Norrsken - drömmen om den gröna industrin" synar de stora industrisatsningarna med anknytning till den gröna omställningen som planeras i norra Sverige.

2017 valde han att säga upp sig från arbetet vid SVT för att helt kunna ägna sig åt de frågor han tycker särskilt angelägna - klimatomställningen, naturresurser och regionala klyftor.

Rikard Eriksson är professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet och forskningsledare vid Centrum för regionalvetenskap (Cerum) vid samma lärosäte. Hans forskning har främst berört jobbens geografi och vad som påverkar regionala skillnader i sysselsättning och välfärd. Just nu leder han bland annat ett 7-årigt tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Riksbankens jubileumsfond som analyserar de sociala och ekonomiska konsekvenserna av de stora ”gröna” investeringarna i norra Sverige”.