Framtid Sápmi: föreläsnings- och samtalsserie med författaren och journalisten Arne Müller

Markanvändning, råvaruutag och klimatförändingarnas effekt på rennäringen i Sápmi är centrala teman i konstnärens Britta Marakatt-Labbas motivvärld. Föreläsningsserien Framtid Sápmi är en del av I stjärnornas fotspår—Britta Marakatt-Labbas broderade världar på Kin museum för samtidskonst. Föreläsningsserien görs i samarbete med ABF.

Datum: lördag 26 oktober, samt torsdagarna 21 november, 12 december 2024, 9 januari, 13 februari och 6 mars 2025.

Plats: Kin i museum för samtidskonst och direktsänds även direkt via länk i Stockholm i Hägerstensåsens medborgarhus biograf.

Född i Ađevuopmi/Idivuoma och bosatt i Badje Sohppar/Övre Soppero har Britta Marakatt-Labba länge varit en av Sápmis intressantaste konstnärer. Med nål och tråd har hon skapat en myllrande berättelse om miljökamp och vardag, mytologi och drömmar utifrån ett samiskt perspektiv. Utställningen I stjärnornas fotspår: Britta Marakatt-Labbas broderade världar, hennes största retrospektiv hittills i Sverige och Sápmi, öppnar den 23 oktober. Läs mer om utställningen här.

Arne Müller kommer att föreläsa, samtala och debattera med ekonomer, representanter från rennäringen samt miljö- och klimatspecialister om riskerna och förhoppningarna med de stora industrisatsningarna; hur blir det med förväntningarna och hur grön är den gröna omställningen i slutändan?

Representanter från flera samebyar beskriver hur markanvändning och klimatförändringar tränger undan försörjnings- och livsvillkor och sist men inte minst: frågan om den allt djupare sprickan mellan gruvnäringen och ortsbefolkningen. Vem måste ge vika och vad lämnas kvar för närsamhällets bästa? Ödesfrågor som inte bara berör de norra delarna av landet, utan hela Sverige och långt utanför dess gränser.

Framtid Sápmi–Föreläsningsserie på Kin museum för samtidskonst

Lördag 26 oktober kl 14:00

Drömmen om den gröna industrin, del 1. Föreläsning av Arne Müller, frilansjournalist och författare, Umeå. Respondent: Rickard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet.

Enorma industrisatsningar pågår i norra Sverige. Sammanlagt handlar det om investeringar på 1400 miljarder kronor i Norrbotten och Västerbotten. En beräkning visar att det behövs ytterligare 100 000 människor i de båda nordliga länen inom tio år för att fylla alla de nya jobben. Satsningarna har väckt förhoppningar, men det finns också risker och problem. Går det att bygga bostäder och utöka samhällsservice i samma takt som den snabba takt som de nya industrierna byggs? Hur stora ekonomiska risker tvingas de berörda kommunerna ta? Kommer hela regionen att få draghjälp av de industriprojekten eller finns det en risk för att de regionala klyftorna kommer att växa? Vilka får vara med och bestämma färdriktningen när mycket ska ske snabbt?

Torsdag 21 november kl 18:00

Drömmen om den gröna industrin, del 2. Föreläsning av Arne Müller, frilansjournalist och författare, Umeå. Respondent: Anna-Karin Niia, journalist och renskötare.

De nya industrierna i norra Sverige har en gemensam nämnare, de ska bidra till en grön omställning som kraftigt minskar koldioxidutsläppen. Omställningen från fossila bränslen till förnybara bränslen är nödvändig och brådskar, men det finns komplikationer med det vägval vi ser i norr. Det kommer att krävas enorma mängder el och metaller. Vindkraftparker, högspänningsledningar och nya gruvor kommer att ta mycket mark i anspråk. Då skärps markkonflikterna, särskilt den redan idag hårt trängda renskötseln. Är det ens möjligt att få fram tillräckligt mycket el och metaller? Ger de nya industrierna så stora utsläppsminskningar? Finns det vägval som minskar behoven av el och ändliga naturtillgångar?

Torsdag 12 december kl 18:00

Hur påverkas renskötseln av vindkraftutbyggnaden?
Föreläsning av Per Sandström, docent i skogshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet. Respondent: medlem i Váhtjer/ Jiellevárre/Gällivare sameby.
En färsk forskningsöversikt visar vilken inverkan vindkraften har på renarna. I Malå sameby, där flera vindkraftparker har byggts och ytterligare några planeras, påvisar forskarna hur renarnas rörelsemönster har förändrats sedan vindkraftparker byggts. Likaså Váhtjer/Jiellevárre sameby påverkas när flera stora vindkraftparker planeras inom samebyns område. I en artikel på DN-debatt har flera forskare sammanfattat slutsatserna; det finns en tydlig motsättning mellan den planerade stora utbyggnaden av landbaserad vindkraft i norra Sverige å ena sidan och renskötseln å den andra. ”Ska vindkraften byggas ut måste samerna köras över”—DN.se

Per Sandström är docent i Skogshushållning på Sveriges Lantbruksuniversite i Ubmeje/Umeå. Under de senaste 25 åren har han arbetat fokuserat på påverkan av all annan markanvändning på renen, renskötseln och den samiska kulturen. Genomgående har allt arbete genomsyrats av ett nära samarbete med samebyar, där samproduktion av kunskap varit det rådande arbetssättet. Han har sedan 2009 arbetat med en serie av projekt som specifikt berör effekterna av vindkraftsetableringar på renskötseln.

Torsdag 9 januari kl 18:00

Hur påverkas renskötseln av ett förändrat klimat?
Föreläsning av Gunhild Ninis Rosqvist, professor i geografi med inriktning naturgeografi, vid Stockholms universitet. Respondent: Matti Blind Berg, ordförande i Svenska Samernas Riksförbund.
En uppmärksammad artikel förra året i tidskriften Nature visar
att 85 procent av ytan på Nordkalotten utnyttjas för olika slags ekonomiska aktiviteter. Den konkurrerande markanvändningen hindrar nu renskötselns anpassning till allt besvärligare klimatförhållanden. Gunhild Ninis Rosqvist, som länge har studerat hur klimatförändringarna påverkar miljön i norra
Sverige, presenterar sina rön. För närvarande arbetar hon med forskningsprojektet ”Att undvika den gröna omställningens dilemma—Behovet av klimatkonsekvensanalyser för områden med renskötsel i Sápmi”.

Torsdag 13 februari kl 18:00

Gruvorna och renskötseln – varför är motsättningarna så skarpa? Representanter för Jåhkågasska sameby – Nils Johanas Allas, Talma sameby – Lars Marcus Lilja Kuhmunen, Gabna sameby. Respondent: Daniel Fjellborg, forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Det finns flera exempel på gruvprojekt som står i skarp konflikt med renskötseln. Den mest utdragna konflikten gäller Beowulf Minings planerade järnmalmsgruva i Gallok, som nyligen fått klartecken att starta driften. Talga Resources planer på en rad grafitgruvor utanför Vittangi riskerar att skära av delar av Talma samebys vinterbetesmarker, även Gabna och Sarivuoma samebyar påverkas. LKAB:s planer när det gäller Per Geijer-fyndigheten skär av den sista passage förbi Kiruna som återstår för Gabna sameby. Överallt är det protester och motståndsaktioner i olika former, något som behandlas i Daniel Fjellborgs färska avhandling ”Strategies and Actions in Swedish Mining Resistance”

Torsdag 6 mars kl 18:00

Vart är vi på väg med ny-industrialiseringen i norr? Panelsamtal med Hans Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten, Jan Anders Perdahl, V, vice ordförande regionala utvecklingsnämnden, Stefan Mikaelsson, vice ordförande i Sametinget, Hans Nilsson, Naturskyddsföreningen i Kiruna.

Det avslutande samtalet tar ett grepp om de stora dragen i utvecklingen. Hur kommer både städer och landsbygd att utvecklas i spåren av de stora industriprojekten? Hur ska behoven av el och metaller tillgodoses? Kan utvecklingen fortgå utan upptrappade markkonflikter med renskötseln? Hur kommer Norrbotten att se ut om 10, 50 och 100 år med dagens utvecklingstrender? Finns det andra tänkbara utvecklingsvägar?

Medverkande

Arne Müller är journalist och författare bosatt i Umeå. Han har bland annat jobbat som redaktör för SVTs lokala nyheter i Västerbotten. 2013 debuterade han med boken "Smutsiga miljarder - den svenska gruvboomens baksida", som granskade miljöproblemen inom den svenska gruvbranschen. Sedan dess har Müller skrivit ytterligare sex böcker. Den senaste boken "Norrsken - drömmen om den gröna industrin" synar de stora industrisatsningarna med anknytning till den gröna omställningen som planeras i norra Sverige.

2017 valde han att säga upp sig från arbetet vid SVT för att helt kunna ägna sig åt de frågor han tycker särskilt angelägna - klimatomställningen, naturresurser och regionala klyftor.

Rikard Eriksson är professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet och forskningsledare vid Centrum för regionalvetenskap (Cerum) vid samma lärosäte. Hans forskning har främst berört jobbens geografi och vad som påverkar regionala skillnader i sysselsättning och välfärd. Just nu leder han bland annat ett 7-årigt tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Riksbankens jubileumsfond som analyserar de sociala och ekonomiska konsekvenserna av de stora ”gröna” investeringarna i norra Sverige”.

Linda Wårell är biträdande professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Wårells forskning och publikationer har främst fokuserat på konkurrens- och samhällsekonomiska effekter inom området för naturresurser, energi och miljöekonomi. När det gäller naturresurser har Wårell varit involverad i flera forskningsprojekt som analyserat utvecklingen på internationella mineral- och metallmarknader, samt samhällsekonomiska effekter av gruvdrift och markanvändningskonflikter kopplade till gruvor. Ett exempel är hennes deltagande i ett EU-projekt (Minatura) som undersökte den ökade konkurrensen om markanvändning i Europa, med fokus att hitta möjliga lösningar för avvägningen mellan olika markanvändningsintressen. Wårell har också forskat om energimarknader med fokus på omställningen till ett mer hållbart energisystem. Hon har exempelvis studerat fjärrvärmens roll i det svenska energisystemet, hur biomassa kan användas i framtidens energisystem och hushållens val av gröna alternativ inom transporter. För närvarande deltar Wårell även i ett forskningsprojekt som analyserar potentialen i hamnar och omgivande områden, samt olika aktörer, för att skala upp användningen av vätgas och andra vätgasbaserade lösningar. Sammanfattningsvis, är hennes forskning väl förankrad i de samhällsekonomiska effekterna av den industriutveckling och gröna omställning som för närvarande sker i norra Sverige.

Gunhild Ninis Rosqvist är professor Stockholms universitet. Hon är fjäll- och polarforskare med fokus på klimatförändringar gällande snö, is, vatten, renskötsel och hållbar markanvändning.

Daniel Fjellborg är doktor i statsvetenskap och la nyligen fram avhandlingen ”Strategier och agerande i svenskt gruvmotstånd” vid Luleå tekniska universitet. I avhandlingen kartlägger han gruvmotstånd i Sverige under de senaste 15 åren och motiven bakom de ökande protester som setts från Kiruna i norr till Österlen i söder. Resultaten visar att motstånd mot gruvprojekt ofta handlar om viljan att främja andra samhällsutvecklingar såsom miljöskydd, jordbruk eller samiska näringar. Han undersöker även hur det omgivande samhället kan påverka gruvkonflikters utveckling genom lagstiftning, politik, och gruvföretags agerande. Via sin forskning och uppväxt i Kiruna-byarna har han upplevt både det bra och dåliga som aktiva gruvor och nyetableringar kan föra med sig för ett lokalsamhälle. Idag forskar han om hur företagsledda dialogprocesser kan påverka lokal acceptans för, eller motstånd mot, utvecklingsprojekt i den pågående industriomställningen i norr.

Utställningen initierades av Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur och design i Oslo, där den visades våren och sommaren 2024, och genomförs i samarbete med Kin museum för samtidskonst i Kiruna och Moderna museet i Stockholm. Kins utställning är en omarbetad version med titeln ”I stjärnornas fotspår: Britta Marakatt-Labbas broderade världar”.

Foto: Johan Ylitalo, 2024