Framtid Sápmi 5: Gruvorna och renskötseln – varför är motsättningarna så skarpa?

OBS: Föreläsningen kan följas dels på plats på Kin museum för samtidskonst, Stadshuset Kristallen, plan 5 och dels direktsänt på Hägerstensåsens medborgarhus, Riksdalervägen 2, 129 32 Hägersten. Ingen föranmälan krävs.

Markanvändning, råvaruutag och klimatförändingarnas effekt på rennäringen i Sápmi är centrala teman i konstnärens Britta Marakatt-Labbas motivvärld. Föreläsningsserien Framtid Sápmi är en del av I stjärnornas fotspår—Britta Marakatt-Labbas broderade världar på Kin museum för samtidskonst. Föreläsningsserien görs i samarbete med ABF.

Om dagens samtal

Gruvorna och renskötseln – varför är motsättningarna så skarpa? Representanter för Jåhkågasska sameby – Nils Johanas Allas, Talma sameby – Lars Marcus Lilja Kuhmunen, Gabna sameby. Respondent: Daniel Fjellborg, forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Det finns flera exempel på gruvprojekt som står i skarp konflikt med renskötseln. Den mest utdragna konflikten gäller Beowulf Minings planerade järnmalmsgruva i Gallok, som nyligen fått klartecken att starta driften. Talga Resources planer på en rad grafitgruvor utanför Vittangi riskerar att skära av delar av Talma samebys vinterbetesmarker, även Gabna och Sarivuoma samebyar påverkas. LKAB:s planer när det gäller Per Geijer-fyndigheten skär av den sista passage förbi Kiruna som återstår för Gabna sameby. Överallt är det protester och motståndsaktioner i olika former, något som behandlas i Daniel Fjellborgs färska avhandling ”Strategies and Actions in Swedish Mining Resistance”

Daniel Fjellborg är doktor i statsvetenskap och la nyligen fram avhandlingen ”Strategier och agerande i svenskt gruvmotstånd” vid Luleå tekniska universitet. I avhandlingen kartlägger han gruvmotstånd i Sverige under de senaste 15 åren och motiven bakom de ökande protester som setts från Kiruna i norr till Österlen i söder. Resultaten visar att motstånd mot gruvprojekt ofta handlar om viljan att främja andra samhällsutvecklingar såsom miljöskydd, jordbruk eller samiska näringar. Han undersöker även hur det omgivande samhället kan påverka gruvkonflikters utveckling genom lagstiftning, politik, och gruvföretags agerande. Via sin forskning och uppväxt i Kiruna-byarna har han upplevt både det bra och dåliga som aktiva gruvor och nyetableringar kan föra med sig för ett lokalsamhälle. Idag forskar han om hur företagsledda dialogprocesser kan påverka lokal acceptans för, eller motstånd mot, utvecklingsprojekt i den pågående industriomställningen i norr.

Arne Müller är journalist och författare bosatt i Umeå. Han har bland annat jobbat som redaktör för SVTs lokala nyheter i Västerbotten. 2013 debuterade han med boken "Smutsiga miljarder - den svenska gruvboomens baksida", som granskade miljöproblemen inom den svenska gruvbranschen. Sedan dess har Müller skrivit ytterligare sex böcker. Den senaste boken "Norrsken - drömmen om den gröna industrin" synar de stora industrisatsningarna med anknytning till den gröna omställningen som planeras i norra Sverige.

2017 valde han att säga upp sig från arbetet vid SVT för att helt kunna ägna sig åt de frågor han tycker särskilt angelägna - klimatomställningen, naturresurser och regionala klyftor.