Framtid Sápmi 4: Hur påverkas renskötseln av ett förändrat klimat?

Föreläsning av Gunhild Ninis Rosqvist, professor i geografi med inriktning naturgeografi, vid Stockholms universitet. Respondent: Matti Blind Berg, ordförande i Svenska Samernas Riksförbund.
Framtid Sápmi är gjord i samarbete med ABF.

OBS: Föreläsningen kan följas dels på plats på Kin museum för samtidskonst, Stadshuset Kristallen, plan 5 och dels direktsänt på Hägerstensåsens medborgarhus, Riksdalervägen 2, 129 32 Hägersten. Ingen föranmälan krävs.

Markanvändning, råvaruutag och klimatförändingarnas effekt på rennäringen i Sápmi är centrala teman i konstnärens Britta Marakatt-Labbas motivvärld. Föreläsningsserien Framtid Sápmi är en del av I stjärnornas fotspår—Britta Marakatt-Labbas broderade världar på Kin museum för samtidskonst. Föreläsningsserien görs i samarbete med ABF.

En uppmärksammad artikel förra året i tidskriften Nature visar
att 85 procent av ytan på Nordkalotten utnyttjas för olika slags ekonomiska aktiviteter. Den konkurrerande markanvändningen hindrar nu renskötselns anpassning till allt besvärligare klimatförhållanden. Gunhild Ninis Rosqvist, som länge har studerat hur klimatförändringarna påverkar miljön i norra Sverige, presenterar sina rön. För närvarande arbetar hon med forskningsprojektet ”Att undvika den gröna omställningens dilemma—Behovet av klimatkonsekvensanalyser för områden med renskötsel i Sápmi”.

Gunhild Ninis Rosqvist är professor Stockholms universitet. Hon är fjäll- och polarforskare med fokus på klimatförändringar gällande snö, is, vatten, renskötsel och hållbar markanvändning.

Arne Müller är journalist och författare bosatt i Umeå. Han har bland annat jobbat som redaktör för SVTs lokala nyheter i Västerbotten. 2013 debuterade han med boken "Smutsiga miljarder - den svenska gruvboomens baksida", som granskade miljöproblemen inom den svenska gruvbranschen. Sedan dess har Müller skrivit ytterligare sex böcker. Den senaste boken "Norrsken - drömmen om den gröna industrin" synar de stora industrisatsningarna med anknytning till den gröna omställningen som planeras i norra Sverige.

2017 valde han att säga upp sig från arbetet vid SVT för att helt kunna ägna sig åt de frågor han tycker särskilt angelägna - klimatomställningen, naturresurser och regionala klyftor.
Rikard Eriksson är professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet och forskningsledare vid Centrum för regionalvetenskap (Cerum) vid samma lärosäte. Hans forskning har främst berört jobbens geografi och vad som påverkar regionala skillnader i sysselsättning och välfärd. Just nu leder han bland annat ett 7-årigt tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Riksbankens jubileumsfond som analyserar de sociala och ekonomiska konsekvenserna av de stora ”gröna” investeringarna i norra Sverige”.