Den kritiska zonen – en serie konstvideovisningar om vatten- och markbaserat leverne

Den kritiska zonen består av en serie endagsvisningar av konstvideor från olika delar av världen med fokus på vatten- och markbaserat leverne. Vid varje visning hålls ett samtal med konstnären och/eller personal från Kin. Den första konstvideovisningen äger rum kl 19:00 måndag 22 april på Tjallegoáhte, Storgatan 4, Jokkmokk.

Serien är initierad av Kin museum för samtidskonst och genomförs i samarbete med Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi under 2024.

Termen ”den kritiska zonen” är hämtad från geovetenskapen och syftar på det biokemiska skikt från jordskorpan till atmosfärens slut där livet har uppstått. Det myntades i början av 2000-talet inom geovetenskapen för att benämna den mångfacetterade, ytnära miljö som definieras av komplexa samspel mellan berggrund, jord, vatten, luft och levande organismer. De här sambanden reglerar i sin tur den naturliga livsmiljön och våra livsuppehållande resurser. I stället för att dela in världen i natur och kultur och betrakta dem som väsensskilda fenomen, har geovetare, hydrologer och mikrobiologer, i takt med en skenande klimatkris, utvecklat en metod som överbryggar klyftan mellan discipliner och arbetssätt.

Måndag 22 april kl 19:00: Visning 1. Who is Afraid of Ideology? Reverse Shot av konstnären Marwa Arsanios, 2021-2022. Efter konstvideovisningen samtalar Arsanios (online) med Tor Tuorda, fotograf och aktivist, Kins chef Maria Lind modererar. På engelska.

Vad innebär det att äga mark? Det är en central fråga i den här konstvideon som utspelar sig i ett stenbrott i norra Libanon där en grupp personer med olika kopplingar till platsen försöker frikoppla den från klassiskt markägande. Deras mål är att ändra stenbrottets juridiska status så att det kan bli en allmänning. Arsanios blandar dokumentära tekniker med animation för att skapa en film som talar om både platsens historia och dess framtid. Konsvideon är 35 minuter lång.

Marwa Arsanios, född 1978 i Washington DC, bor och verkar som konstnär, filmmakare och forskare i Beirut och Berlin. Hennes verk baseras ofta på samarbete med olika grupper, till exempel med de kurdiska kvinnorna vars självstyre i Kurdistan i norra Syrien lyfts fram som ett alternativ till förtryck och exploatering.

Tor Tuorda med familj är bosatt i Randijaur fyra mil väster om Jokkmokk. Han är verksam som frilansfotograf och jobbar nu i ett projekt där tidningen Samefolkets utgivning ska digitaliseras. Sedan unga år har han engagerat sig i naturvården och mot den allt högre takten på exploateringarna av naturresurser. Han startade motståndet mot nya gruvor i Jokkmokk och är idag engagerad i ett antal nationella aktivistgrupper. Tor Tuorda är lagfaren ägare till en skogsfastighet med delar i Änamus, vid Årrenjarka och i Änok, norr om Kvikkjokk. Hans ambition med den gammelskog han förvaltar är att skydda den från avverkning.